AKTUELLT
Ett mjukare samhälle är möjligt
Opulens
Det pratas mycket om behovet av gemenskap och samhörighet nu, men vi behöver inte enbart samlas under den nationella flaggan. I stället kan sammanhållningen kanske skapas ur omvårdnaden och omtanken av varandra.
En essä om omvårdnad och böckerna Kvinnoland av Charlotte Perkins Gilman samt The Care Manifesto av the Care Collective.
Omslag: Duke Universtiy Press
Kolossalskulpturer tar över i Indien
Flamman
Hanuman, Ram, Shiva och Vishnu – hinduiska gudar blir allt mer förekommande i det offentliga rummet i Indien. Utvecklingen är en synlig del av de nationalistiska regimföreträdarnas propaganda som splittrar ett land med många minoriteter.
Text om hindunationalismen i Indien utifrån Kajri Jains bok Gods in the Time of Democracy.
Rymden är tråkig i mina ögon, omänsklig och obegriplig. En stor tomhet utan slut, vilket gör att den känns lite meningslös. Vad har vi därute att göra egentligen? Därför har jag inte heller dragits till några rymdäventyr i den litterära världen och tagit ett omedvetet avstånd till science-fiction-genren. Varför skulle någon i sina sinnens fulla bruk lägga tid på att läsa om något så irrelevant och tråkigt som rymden?
Men av någon anledning drogs jag till Izumi Suzukis science-fiction noveller, kanske på grund av att de vid första anblick inte utspelar sig i rymden.
Jag har läst Maja Ekelöfs Rapport från en skurhink och jag trodde hon skulle städa mer. Sen läste jag Nina van den Brinks biografi över Ekelöf, Jag har torkat nog många golv, och lärde mig att hon faktiskt städade jättemycket.
En biografi som ringade in Ekelöfs tid mycket väl och gav större förståelse för Rapoort från en skurhink.
En anledning till att inte gå med i NATO är jag vill kunna se Saeko Miyahara i ögonen när jag förhoppningsvis besöker henne nästa år.
Jag har läst John Herseys reportage Hiroshima och inser att den är återigen relevant när Sverige är på väg in i NATO.